Nyfynd Birka

Svarta jorden, Birka 2015 

 
Roger Wikell med runstenen våren 2015

Jag och min nu bortgångne vän arkeologen Roger Wikell besöker en mindre utgrävning på Birka där man undersöker en av bryggorna som tidigare lokaliserats. 
 


Efter en stund lämnar vi utgrävningen för att titta lite närmare på några av Svarta jordens många och stora odlingsrösen. Vår teori var att all sten som bönderna genom åren lagt i högar en gång tillhört staden Birka, syllstenar till husen, trappsteg, stenar runt eldhärdar och helst även en runsten.

Roger med sin tränade blick visar flera bitar av röd sandsten som en gång har använts som slipstenar så vi är på rätt väg, det här är rester av staden Birka.

Så plötsligt ligger den där... !
En bit röd sandsten sticker upp ur jorden i kanten på ett av rösena och vi ser direkt tunna spår av ristning. Efter att försiktigt ha sköljt av jorden ser vi att det är runor i ett band, ca 5-7 stycken. Vi lyckas inte tyda inskriften eller ens urskilja mer än ett par av runorna.

Runornas utseende har inte samma form som runor från 1000-talet. Lavar och påväxt döljer dessutom en del av huggspåren. 

Vi lämnar runstenen till arkeologerna.
De hade i sin tur gjort ett annat unikt fynd, det var samma dag som den lilla Birkadraken hittades. Drakhuvudets gjutform hade hittats för mer än 100 år sedan och motivet i formen har länge använts som en symbol för Birka.
Och nu hittade man originalet, en gång tappat vid den vikingatida bryggan!


Drakhuvudet av brons i sin låda ligger på runstenen.


Några dagar senare hamnade runstenen på Institutionen för arkeologi och antikens kultur Stockholms universitet i Frescati. Efter att runstenen varit där någon månad hamnade den på Gotland för rengöring så att runologerna efteråt kan undersöka och försöka tolka runinskriften.

Det här var år 2015... men sen blev allt tyst!
Nu 2020, efter 5 år har jag fortfarande inte hört något om runstenen.


Runinskrift:

“R ? ? ? : o þ/r - -”

Ornamentik:

Det finns ett band över runstenen som håller runorna.
I början runinskriften går bandet ihop som änden på ett skärp.

Den saknade delen
Runstenen har en tydlig brottyta tvärs över runinskriften i det högra hörnet. Min teori är att stenen nog gick sönder när den kastades upp på odlingsröset för mellan 50-200 år sedan.


Till vänster har jag färgat de huggspår jag kunde se (i datorn). Pilen visar hur jag tror att den saknade bitens form borde se ut. Bilden till höger är tagen bara någon minut efter vi hittade runstenen.


Hittar man den saknade biten (som förmodligen ligger i eller i närheten av samma röse) så bör det finnas ytterligare 3-4 runor på den. Då bildas två hela ord på stenen, ord som sades på Birka, ord som var så viktiga för någon att de var värda att huggas i sten.

Jag har skrivit lite på Arkeologisidan på www.runristare.se >

 

Uppdaterad 16 mars, 2020 av Kalle Runristare